Väl hemma efter jobbet bredde jag ut mig i soffan. På tv:n gick Let's dance. Och där var han - Carl Jan Granqvist. Han är en underbar människa. Underlig, det är han, men det är någonting charmigt med honom. Ett original, fast ändå inte.
Dagen kändes genast mycket bättre när jag fått se honom strutta runt på dansgolvet och göra roliga rörelser. Och dessutom fått höra hans innehållsrika pratstund.
Trots min fascination av denna karl så kan jag inte sluta fundera på vad sjutton det är an har i rumpan?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar