lördag 28 februari 2009


Fotot är från April 2008.
Vad sägs om att radera Mars?

onsdag 25 februari 2009

En fråga

En fråga; Vad skulle du göra om du vaknade upp med ett brännskadat ansikte? (Fan vad denna sidan sabbar mina fina bilder)

Min dag i bilder

Många brukar lägga upp "min dag i bilder". Därför lägger jag upp några bilder från min mycket spännande och innehållsrika dag.

Här ligger jag i min säng, och är trött. Mycket ovanligt. Och jag är väldigt... eh.. icke sexig.

Latte är nästan lika bra som Cola, en bra ersättare iaf.

Jag träffade Alex. Vi fikade, snackade skit och berättade om de senaste sedda filmerna. Riktigt nice att ventilera med denna dam.

tisdag 24 februari 2009

ÄLSKAR den rätte....

Gud, jag kommer lätt följa Den rätte för Rosing! Slaviskt.

Under tiden hade jag en msn-konveration med Lilla O. Vi kommenterade det mesta som sades under programmet.
_____________________________________

Lilla O säger:
"Hon verkar vara en smart tjej"
Joey säger:
JAG VET! "En vanlig tjej". Vem som helst knullar i tv liksom.
_____________________________________

Lilla O säger:
"Hon har kämpat från ingenting...". Hon var med i Big Brother!
Joey säger:
HAHAHA... gud
_____________________________________

Lilla O säger:
Hur får man deras nummer?
Joey säger:
Lindas blogg? Det är väl bara att fråga henne antar jag.
Joey säger:
Hon har ju inget att dölja längre direkt.
Lilla O säger:
Hon har redan visat allt...
_____________________________________

När killarna var och badade gic k Linda och hennes vän igenom killarnas väskor.
I någons väska hittade de spännande piller. MEN VEMS FAN VAR DET?

Rosing

Nu börjar det, Den rätte för Rosing. Det ska bli intressant att se vilka som vill dejta henne.... Hm..

Vem är han, den rätte?

Förlovningen

En dag av lycka. Nu har de förlovat sig, kronprinsessan Victoria och Daniel. År 2010 kommer ett historiskt bröllop att äga rum.

Jag är nöjd, riktigt glad, över att det är just Daniel. Han är en representant av folket. Det riktiga Sverige.

måndag 23 februari 2009

Fritzel

"Borta bra, men hemma bäst", sa Josef Fritzel till sin dotter Elisabeth.

söndag 22 februari 2009

Tja, ibland är jag brilliant

För en tid sedan, i somras, kom det fram en man till mig när jag stod och väntade på bussen på Hjalmar Brantingsplatsen. På ostadiga ben närmade han sig mig med en ölburk i högsta hugg.
– Öh! Har du en krona till en fattig man? mumlar gubben på bred göteborgska.
– Nej du, jag har förmodligen lika mycket pengar på mig som du har i din bakficka, svarar jag mannen.
– ÖÖhheeeeeee, han kliar sig i huvudet och skruvar sig lite, men jag har ju inga pengar……
– Nej, just det!

En fråga..

Bör man joina Knutby?

fredag 20 februari 2009

Carl Jan

Väl hemma efter jobbet bredde jag ut mig i soffan. På tv:n gick Let's dance. Och där var han - Carl Jan Granqvist. Han är en underbar människa. Underlig, det är han, men det är någonting charmigt med honom. Ett original, fast ändå inte.

Dagen kändes genast mycket bättre när jag fått se honom strutta runt på dansgolvet och göra roliga rörelser. Och dessutom fått höra hans innehållsrika pratstund.
Trots min fascination av denna karl så kan jag inte sluta fundera på vad sjutton det är an har i rumpan?

torsdag 19 februari 2009

Nan Goldin <3



…blicken, som inte ens var ledsen, bara tom, outhärdligt övergiven. Pierre Péju
Foto: Nan Goldin

Sorority Boys!

Igår efter att Johan, min bror, kommit hem från skolan blev det filmtime. Vi såg komedin Sorority Boys.

Filmen inleds i killarnas studentkorridor när partykungen Dave, hingsten Adam och den halvfulle Doofer vaknar upp efter nattens festande. De är omgivna av tomma spritflaskor, däckade brudar och en riktigt unken lukt, gör de en hemsk upptäckt. Studentföreningens partykassa har stulits under nattens helvilda fest! Och värre blir det, de blir själva anklagade för brottet och jagas ut från huset.

För att undgå bo på gatan försöker de istället få ett rum i tjejkorridoren på andra sidan gatan. Dilemmat är att inga killar får vistas där. I ärlighetens namn vill inga killar befinna sig där heller; tjejernas präktiga och helnyktra gemenskap är så trist att klockorna slutar att gå. Men nöden har ingen lag.
Utspökade till tjejer får de ett rum och kan inleda jakten på den riktiga tjuven. En jakt som bedrivs i högklackat, peruk och matchande handväskor...

Jag vek mig av skratt igenom halva filmen! Den roligaste filmen på länge.

onsdag 18 februari 2009

Stor

Hon står på gödsestacken och skriker "Jag vill för farao bli stor!".
Det vill jag med..

tisdag 17 februari 2009

Demonen

Alternativ för inlägg
Etiketter för det här inlägget:
t.ex. skotrar, semester, höst
Den är klar, tills vidare

Nickelback - Something in your mouth

Dirty little lady with the pretty pink thong
Every sugar-daddy hitting on her all night lonh
Doesn't care about the money, she could be with anybody
Ain't it funny how the honey wantes you all along!

Nickelback har förförsta gången släppt en kanonbra skiva! Öppningslåten är TOPPEN!

söndag 15 februari 2009

ehu

Idag har jag varit sängliggande, det är jävligt synd om mig. Det känns som att något står och slår mig med en hammare i skallen. Vore förfärligt om jag skulle bli sjuk nu..

Danne har rakat skallen, och vill att jag ska göra det. Jag är tveksamm till det, men vad är det som säger att jag inte kan ändra mig? Hans alternativ om vem jag ska ligga med kanske? Ehh ja.

Danne säger:
egentligen borde du snagga dig. vi testar samma frissa

Joey säger:
dah?

Danne säger:
vore vackert

Joey säger:
jag skulle se ut som en flata?

Danne säger:
lätt. det är ju populärt nu för tiden, moderiktigt

Joey säger:
hmm.. är det verkligen det då? måste jag ligga med en tjej då?

Danne säger:
cazzi har du ju

Joey säger:
äckel!!

fredag 13 februari 2009

WTF?

Någon Bond-rulle går på tv:n, han brukar stjäla min uppmärksamhet men inte denna natt. Nu är det 100apor-Benny som skickar vidare mig till spännande bloggar och diverse platser.

Helena Flodén, vad är det för fel på dig och din vän? Jag vet inte om jag kan kalla henne för en grönsak, för hon har ju åsikter och tankar. Jag hoppas på att lobutomi blir lagligt snarst. Eller så kanske det är bäst att låt dem undra över varför de är "pitt-magneter".

NYHETERNA SUGER

Jag har kommit på vad jag ska göra för att bli en mediaikon. Jag ska bli en brottsling, hamna på Göteborgs-Postens framsida. Jag ska bli störst och bäst.

Först ska jag utbilda mig till polis. Jag ska se hur folk behandlas, bli dåligt behandlad själv och få en riktigt usel lön för det jobb jag utför. Jag kommer förmodligen inte få något tack för att jag jobbar för att vi ska kunna leva i ett bättre samhälle. Jag ska se vad blattarna i Rosengård beter sig och bli trött på det. Efter att jag har fått kött på benen ska jag uttrycka mitt missnöjeoch hat ljudligt, och bli inspelad. Pressen kommer att älska mig.

Efter att tidningarna slutat publicera mig ska börja jobba som bambatant och skyffla upp pasta från golvet pga stress och att vi inte har råd att slänga maten. Och jag ska låta mig filmas ytterligare en gång.

Tillråga på det ska jag extraknäcka som dunplockaren. Gässen ska leva! För att duntäcken har blivit så jävla dyra de senaste åren. Efter att Kalla Fakta fått nys om en ”nyhet”.

--------------------------------------------------------------------

”Det som hänt inom Malmöpolisen är en skamfläck för hela polisväsendet”, säger Hewan Temesghen. Kom igen, Hewan, vem du nu än är. Vad fan säger du själv när du kommit hem till din trycka vrå? VA? Du har med all säkerhet en Akilleshäl med.

Snälla, dagens nyheter suger. Jag menar, åk ut i slummen och se skiten själva. Jag föreslår att Hewan tar med sig några journalister och bosätter sig i Backa. Där de får sina bilar sönderslagna, sina söner mopeder tjuvkopplade, blir bötade etc. Då kanske ni skulle förstå den polisman som uttryckt sig om utlänningarna. Am I wrog?

Vem är idioten som inte förstår att alla restauranger fuskar? Svin finns överallt. Jag vill hälsa till den mamman som lät sig intervjuas av SVT; Ditt barn har säker ätit mer smuts än vad som fanns i den pastan. Hur mycket brydde du dig om när din unge satt i sandlådan och åt kattpiss-sand? Förmodligen inte så jävla mycket. JÄVLA ÖVERSITTARE!

Sist men inte minst vill jag ge en bukett rosor till tjejen som skickade en alla hjärtansdag-gåva till Malmöpolisen. ”Jag skulle vilja skicka en negerbo… eller jag menar chockladboll till polise i Malmö!”. Sicken klippa!

Jag är så jävla trött på gässen, pastan och noll-tolerans på dåligt betende av polisen. Dop it like it's hot.

Nu är den kommen - dagen.

Jag har räknat ner till denna dag. Dagar-timmar-minuter-sekunder, snart så kommer någonting hemskt att inträffa. Om du inte visste det så är det fredagen den 13onde idag. En dag jag gått och fasat för. Jag ska gömma mig, för allt och alla. Så får det bli.

VEM FAN TOG SMÖRET?

Jag hasade mig ner för trappan och stegade in i köket. Jag öppnade kylen, i hopp om att hitta något aptitligt. Jag söker med blicken, och fastnar på ett ihoprullat papperspaket med texten; Mathildas skinka. Frukosten räddad.

När jag har dukat fram allt jag behöver inser jag att det inte finns något smör. HELVETE.
Jag ställer tillbaka allting på sin plats. Jag skiter fan i att äta. Jag har tappat lusten.

Jag vill härmed meddela min familj att den som tog det sista smöret ska få betala dyrt! Jag är hungrig och den skylldige ska få sitt straff!

torsdag 12 februari 2009

Valkyria

Idag har jag varit på bio, Valkyria blev det. I mitten på andra världskriget gjordes ett försök att ta livet av Adolf Hitler. Valkyra är berättelsen om mannen som försökte, Claus von Stauffenberg. Han försökte ta död på den mytomspunne mannen och rädda Tyskland.

Stauffenberg, som spelas av Tom Cruise, var sen in i grupperingen av officerare som planerade ett våldsdåd mot Adolf Hitler. Fältherren Stauffenberg, som sett ofredens fasor och Gestapos skräckvälde visste att det inte räckte med att döda führern för att rädda Tyskland och få en vapenvila till stånd. Det erfordrades ett maktövertagande. En kupp, i Berlin. Det gällde att snabbt avväpna SS och ta kontroll över Schutzstaffeln huvudcentra. Denna detaljerat planerade operation kallades Valkyria.


Den 20 juli 1944 då attentatet mot Adolf Hitler inträffar, har Stauffenberg i uppdrag att placera en sprängladdning nära Hitler. Han ser hur byggnaden sprängs, men det är oklart om utförandet lyckats. Har Hitler i själva verket förgjorts? Trots ovissheten sattes Valkyria igång. Tyvärr vet vi redan att Hitler inte slutar som en köttslamsa, så själva attentatet är inte speciellt spännande.

Men filmen får mig att tänka en hel del; Om ytterligare några högt uppsatta generaler valt att vända kapporna efter vinden i Stauffenbergs led är det möjligt att krigsslutet kunnat komma tidigare.


I ärlighetens namn har jag fasat lite för den här filmen, gällande tyskarna och Tom Cruise. Eftersom Scientologerna som är förbjudna i Tyskland, och att Cruise är just en scientolog. Jag är förvånad över att media inte har haft fler uppslag om detta. Men han skötte sig mycket bra faktiskt. Jag är nöjd.

onsdag 11 februari 2009

Min vän..? ehhh va?!

Hur kan han stå i tv och redovisa ett mord? Vad gick snett för min vän? Jag försöker ventilera det. Dagens middag låg i toaholken. Fyfan. Det snurrar i min skalle.

tisdag 10 februari 2009

Stay the night

Det är alla hjärtansdag på lördag, tydligen. Så jag får väl i desperation slänga mig på knä på dansgolvet och skrika "I can be your guide to paradise!".
Ja, jag har lyssnat på Alcazar i över två timmar nu, en låt. Jag vet..

Jävla "nyheter".

Jag är en riktig mes, det erkänner jag. Jag gråter när jag ser blod, jag kan få kväljningar av korv, jag skulle hellre dö än att skada ett djur etc. Men har inte har inte gässen fått för mycket uppmärksamhet nu? Visst, fåglarna betalar ett högt pris för att vi ska få sova under varma duntäcken i Sverige. Dun plockas från levande gäss, för att dunet ska bli exklusiva dunprodukter. Men sedan när blev detta en nyhet att sätta i toppen på julgranen? Jag menar, människor kan väl inte på allvar tro att gåslever är så populärt?

Så snälla, sluta tjata. De som inte visste innan vet nu, och om de inte gör det nu har förmodligen denna person inte någon tillgång till någon hjärnsubstans alls.

lördag 7 februari 2009

Det är illa, riktigt illa..

Det har varit en riktigt tung dag. Jag gick upp tidigt för att röja i mitt rum, och tömma det helt på saker. Sammanlagt har jag slängt ca fyra sopsäckar. Men nu är det gjort i alla fall. Ut med det gamla och in med det nya.

Undertiden bestämmer jag och Kim att vi ska ha en filmkväll. Men så blev inte fallet. När kvällen närmade sig fick jag ett samtal från min kusins sambo. Hon berättade att min moster, Rose-Marie, har fått en stroke och att hon måste ha tag i min mor. Både jag och min syster, Paulina, letade frenetiskt efter mammas nummer till hennes jobb.

Kvällen ägnades åt att prata, analysera och ifrågasätta. Det finns dock ingenting som kan förändra det som skett, utan vi kan bara hoppas på att hennes förlamning släpper. Det skulle vara ett brott om inte fallet blev så…

Under kvällen spelades melodifestivalen ljudligt på tv. Generellt sett var det bara krämiga låtar, utan kräm. Men Alkazar var faktiskt helt okej.

fredag 6 februari 2009

Ge mig en spypåse!

Nu ligger jag i min säng och lyssnar på Damien Rice’s Cold water. En helt underbar låt. I huvudet snurrar dagen. Idag har jag varit med Cazandra, inget ovanligt numera. Konstigt är det inte heller eftersom att vi har sjukligt roigt ihop. Diskussionerna och samtalsämnena går som på löpandeband.

På förmiddagens schema stod det att mitt hår skulle förändras, och det har det. Nu är det nästan svart, väldigt mörkbrunt åtminstone. Jo, jag droppade idén om att bli blond.

Efter förändringen käkade vi pizza och drack Cola. Jag förtjänade det faktiskt. Min mensverk har varit värre än vanligt. Det har varit så illa att jag har övervägt att ta emot morfinbaserat preparat. Men eftersom jag har mina principer fick jag istället ligga och må dåligt. Nog om mens, det är ju trots allt vidrigt nog att vara kvinna. Ge mig en spypåse liksom.

Det vankades bio, familjefilmen Bolt. En ruskigt rolig film. Bolt är hund, en stor TV-stjärna. Han är med i en actionserie där spelar han en roll med samma namn. Han bemästrar superkrafter och slåss mot skurkar.

Hunden lyckas dock en dag smita från sin filmstudio i Hollywood, ut i den fria världen som han aldrig tidigare skådat. Förvirrad av handlingen från TV-serien han spelat i tror han att den fiktiva storyn han växt upp med faktiskt är en verklighet. Bolt tror alltså på allvar att han är Guds underverk och tror att han har superkrafter.

Bolt hamnar av misstag i en fraktkartong och transporteras hela vägen till New York. Han tror att sin kära ägare och medspelare i serien, Penny är tillfångatagen av en ondskefull organisation. Han beger sig på ett crosscountry-äventyr genom hela Amerika, på väg tillbaka till Hollywood. Med sig på vägen har han en modstulen svart katt, Mittens, samt en hyperaktiv hamster i en plastboll vid namnet Rhino.

På sin utsträckta väg genom Amerika lär sig Bolt att levnadsloppet är mer hårdkokt än vad han trott, samt att superkrafter är något han inte alls besitter.

Tyvärr finns det till och med idioter i en biosalong för barn. En grupp mödrar plus barn fotograferade, sprang runt och pratade under hela föreställningen.

Vi och ett annat kompissällskap gick och uttryck vårt missnöje av deras respektlösa beteende. Tro det eller ej, men vi fick kompensationsbiljetter. Valkyria nästa!

onsdag 4 februari 2009

Dunder-Cola

Två tjejer i 15-årsåldern sitter på en spårvagn mot Linnéplatsen och pratar om helgens festande.
-Det är helt sjukt! Alltså, jag blev svinfull!
-Va?!
-Alltså, jag drack bara helt vanlig Cola. Jag lovar att jag blev helt jälva snurrig. Bara Cola! Kan det bli så på riktigt? Jag fattar ingenting! Han var ju där och jag ville inte spela över, men jag blev alltså helt konstig. Jag tror inte att han trodde på mig.
-Guuud! Coolt!


Jag förstår inte varför jag ska behöva sluta med Cola nu. Det finns ju till och med Dunder-Cola! Ehhh..

Framtid

Jag satt nyss och läste i min gamla blogg, och fastnade för ett inlägg jag skrev om min student och hur jag såg på framtiden.
”Vad händer det kommande året? Tja, den som vill göra karriär måste behandla människor som om de vore lika viktiga som de tror att de är. Men innan jag börjar låtsas att folk är viktiga måste jag skaffa mig en vettig utbildning. Men vad spelar det för roll vad man jobbar med egentligen? Vi alla slutar ändå på samma sätt.”

Självklart slutar vi alla på samma tragiska vis, livlösa. Vad jag vill tillägga, efter att ha fått en stor dos av verklighetens arbetsliv, är att det inte är värt att lägga ner tid på saker man inte trivs med. Att det spelar roll vad man har för jobb. Jag har slutat. Jag tänker inte tillägna mitt jordeliv åt ohälsosamma jobb, dåliga arbetsgivare och dåligt sällskap. That’s it.



Just nu sitter jag och läser om en massa ansökningshanlingar till olika skolor, främst konstsklor. Det kommer att bli en hel del arbetsprover som måste göras. Men jag har rätt så mycket tid på mig, som tur är.

tisdag 3 februari 2009

Slottskogen

Jag och Caz tog en promenad i Slottskogen idag. Det var härigt väder och underbara djur, vilket innebär att jag tog många fina bilder.





Inspiration sökes!

Jag har bestämt mig för att sluta att dricka Coca Cola. Min kropp är inte som den en gång var, så träning ska också införas igen. Det innebär att jag inom de närmaste veckorna kommer att springa runt som en zombie on crack.

Eftersom jag började i förrgår och känner mig trött (pga att jag inte fått något intag av Cola) och oinspirerad till att laga mat googlade jag lite. Jag fann ett rimligt tips på en bra start på dagen på sidan
Student.se:

Tre cigaretter (valfrisort,cannabis bör undvikas).
Tändare
Askkopp
Kaffepulver
Vatten
Kaffemugg
Här har ni tröjan från Gran Canaria förrensten, FUCK ME I'M FAMOUS.

måndag 2 februari 2009

Gran Canaria

Avfärden från Göteborg

Jag gick upp vid 5-tiden på lördagsmorgonen. Fem timmar senare lättade flygplanet från Landvetterflygfält. Hela planet var belamrat med pensionärer, och ett fåtal barnfamiljer.
Som tur var var det regn och rusk i Göteborg innan avfärden.

Vi var ca 1160 meter uppe i luften. Vi åkte över Danmark, England, Spanien och slutligen över Portugal.

Färden var lång och tråkig. Vi gjorde så gott vi kunde för att döda tiden; målade, klagade, åt och klagade ännu mer. Mot slutet av färden dök hon upp, Lill-Tarzan. Det var vad vi kallade henne i alla fall.

Lill-Tarzan var en mycket kort dam med norskbrytning och rödbrunthår, exakt den där färgen alla medelålders kassörskor på Ica har. Hennes ålder kunde vara mellan 40 men likaså 70 år, antingen berodde rynkorna på ålderdom eller spriten.

Medan cockpiten förberedde alla resenärer på att vi snart var framme och att säkerhetsbälte skulle på var Lill-Tarzan i en annan värld. Hon var riktigt glad i hågen. Mitt under landningen ställer sig kärringen upp för att ta ner en västa från hyllan ovanför henne. Vilket resulterade i en whiskeyflaska i huvudet och en mängd svordomar. Hon klättrade till och med runt på sätena.

Denna kvinna gjorde den långa flygresan helt underbar.

16.30 anlände vi till Playa del Inglés, som är den mittersta staden vid den 8 kilometer långa stranden som går mellan
San Agustin och Maspalomas. Längs stranden finns en strandpromenad med hotell och restauranger. Sanden på stranden kommer ursprungligen från Sahara.

Väl framme på hotellet kollade vi in lägenheten, den hade ljusgula väggar, en orangesoffa och gardiner i samma färg. Hemskt.

Mitt rum var inte lika illa som resten lägenheten.

Efter att ha synat vårt hem knackade en kille i 20-årsåldern på dörren. Han ville bjuda oss på en arrangerad barrunda.
Vi skulle bli omhändertagna av partyprissar som skulle guida oss till olika klubbar och barer i Playa del Inglés. Vi skulle betala 20 €, och då skulle det ingå 5 fria drinkar samt gratis shots hela kvällen. Vi skulle även få bära en t-shirt med texten ”FUCK ME I’M FAMOUS”.

Eftersom vi knappt hade landat på Gran Canaria lämnade vi bara över pengarna och fick i utbyte biljetten till detta spektakel.
Vi ifrågasatte vad vi hade gett oss in på. Michaela kom också på att kille hade nämnt någon video, att vi skulle bli filmade under kvällen och att man kunde komma och köpa dvd:n dagen efter. Vitsen med videon var att man skulle kunna minnas hela kvällen.


Vi avslutade den lång dagen med en pizza på den italienska restauranten La PiAzza nere vid strandpromenaden.


Dag 1

Vi steg upp tidigt för att kunna utnyttja dagen på bästa möjliga vis. Det var dock molnigt, vilket gjorde att vi satt och klagade större delen av morgonen. Efter frukosten blev det trots allt fint väder. Så det blev en halvdag på stranden. Med sol och bad. Samt att ignorera försäljare..

Vi tänkte lokalisera oss, därför letade vi upp Kasbahcentrum och åt lunch där. Efter det gick vi en promenad på två timmar. Vi gick längs den vackra sydkusten, i rikting mot San Augustin.

Senare på kvällen gick vi ut för att bemästra oddsen om att vi skulle finna Yumbo centrum. Tro det eller ej, men vi var mästare.

Centrumet hade mycket att erbjuda, väskaffärer, restauranger, souvenirshoppar etc. Vi lockades in på Ricky’s Cabaret Bar. Där hölls en dryg men humoristisk Drag Queen-show.



"Blå-Klump" iförd en pedofilrock, cabareten var i full gång. Denna man är förmodligen världens vidrigaste Drag Queen.


Antalet öl och drinkar fick oss att virra bort oss total. Det blev en taxi hem och bums i säng.


Dag 2

Eftersom vi blivit lurade av molnen på söndagen begav vi oss till stranden trots blåsten och molnen. Vi skulle inte bli lurade igen.
Detta slutade med att vi lång i standsängarna, fullt påklädda och hade handdukarna på oss som täcke. Solglasögonen använde vi som skydd mot sandkornens framfart.
Efter att i tre timmars plåga på stranden gick vi för att äta. Här kläckte Michaela ur sig veckans citat. Hon skulle fråga om sås till maten. "Do you have some sausages?"

Vi inledde kvällen med stekta pommes, vitlökssås och cola. Bästa middagen.

På kvällen gick vi till Scandic, för att gå på ”barrundan”. Innan hade vi diskuterat om vi verkligen skulle gå dit. Men vi gick dit, trots allt som talade emot det. Vi skulle ju bara kunna gå hem om vi tyckte att det var så hemskt. Dessutom skulle vi få ”FUCK ME I’M FAMOUS”-tröjorna.

Vi gick dit, men nästan alla spår är eliminerade.
Detta är en kväll vi lämnar kvar i Playa del Inglés. Det vi inte minns finns förmodligen brännt på en dvd med topicen ”FUCK ME I’M FAMOUS”. Samt att killen som följde med oss hem har en rolig historia att berätta för sina vänner, kanske får du höra den. Men du kommer aldrig veta att det handlar om mig och min rumskompis. Det kan finnas ett till spår av att vi var där; att jag sitter upphängd i ett konstgalleri.


Dag 3

Vaknade upp med en lätt skallebank. Tillsammans försökte jag och Michaela få ihop vad som sades och hände under natten. Vi kom dock fram till att det bara var en mardröm.

Vi bestämde oss för att fly ”party-staden” Playa del Inglés. Vi åkte till Puerto Rico. Där bemöttes vi av vackra blommor och träd, som knappast finns med på världskartan eller i en Flora.

I Puerto Rico var medelåldern betydligt lägre 65, här fanns fler ungdomar och barnfamiljer.

Stranden var underbar. Här fanns inga giriga försäljare eller irriterande män.


Dag 4

Även denna dag begav vi oss till Puerto Rico, eftersom vi ansåg att vi hade haft en kanon dag där dagen innan.

Efter att ha legat och solat i några timmar började det krypa i hela min kropp. Jag var riktigt rastlös, så Michaela var tvungen att valla mig runt i berget. Vilket resulterade i att vi kommit till Amadores.

Amadores är en vacker strand som är vit finkorning sand. Stranden ligger ca 1 km norr om Puerto Rico. Vattnet var turkost och det låg stilla pga. av vågbrytarna som hindrar Atlantens vågor att skölja in. Längs hela stranden fanns det affärer och restauranger.
Vi var självklart tvungna att stanna.


Senare på kvällen gick vi till Kasbahcentrum, som låg ca 200 meter ifrån vårt hotell. Vi tänkte leta upp Turbo Pub. Leta behövde vi dock inte göra, för en snubbe med ett Turbo Pub-flygblad sprang fram till oss visade vägen.

Ett kanon ställe. Efter att jag nämnt att jag älskar Megadeth sprutade det ur högtalarna. Dave Mustaine ylar ut låtarna
Skin O' My Teeth, Symphony of Destruction, Family Tree osv.

Här köpte vi billig öl, blev bjudna på öl och blev trevligt bemötta. Här satt inte bar turister utan även kanarierna, vilket skapade en riktigt avslappnad stämning.

Vi fick lappar att skriv upp vilka band vi ville lyssna på. Det var som när man var liten, att skicka sin önskelista till tomten. Man skrev det man önskade sig allra mest högst upp, i mitt fall var det alltid en häst. Detta gjorde vistelsen ultimat, en riktigt rolig kväll!


Dag 5

På torsdagen testade vi på poolen, eller vi låg och solade bredvid den i alla fall. Eftersom poolen olyckligtvis inte var uppvärmd kändes det inte värt att hoppa i.

Vi tog en promenad, för vi tänkte söka upp San Fernando. Detta är en stad där lokalbefolkningen bor.
Vi kom dock aldrig dit utan tog istället en fika i ett rosa café.

Påväg till det rosa cafét hittade vi en David Hasselhoff-look-alike. Att träffa honom hade inte varit helt fel.
På kvällen bar det även denna kväll av till Kasbahcentrum. Jag köpte en väska, som jag fick prutat ner till en schysst pris.
Efter det gick vi in på Turbo pub igen, vi välkomnades med Megadeth. Tyvärr var det en tysk pundare där som ville bjuda oss på starkare saker än öl och cigaretter. Så vi fick tyvärr avlägsa oss där ifrån tidigare än väntat.


Taket och väggrna inne på Turbo Pub var spetakurlära. Bilder, tröjor, autograf etc.


Dag 6

Dagen innan hemresan tänkte vi vara lite kulturella och besöka den gamla fiskebyn Arguineguin. Här åt vi tapas och fick se kanariernas vardag. Vädret var inget vidare, så vi begav oss.
Sista kvällen spenderade vi med låtsasbröst, smink, paljetter och drinkar.

söndag 1 februari 2009

Hemma igen

Nu är jag tillbaka i kära Göteborg! Uppdateringar om min och Michaelas resa kommer under veckan. Nu bär det av till kusinen för att fira hans födelsedag.