Manson på Metaltown

Jag var som sagt på Metaltown på fredagen. Men jag plankade även in sent på lördagskvällen, för att se på Marilyn Manson. Jag måste både ge ris och ros för framträdandet.

Showen var väldigt fattig. Inga direkta minnesvärda händelser scenmässigt. Jag hade väldigt höga förväntningar då jag har läst gamla recensioner om att Brian Waner har kastat ut hundvalpar till publiken, druckit lite blod etc.
Eftersom Michael Jackson dog i dagarna hade jag förväntat mig att Manson hade hans förruttnade kropp, eller liknande, på scenen. Eller åtminstone att han kastat ut Jacksons likdelar i publiken. Men ack vad jag tog fel. Det var knappt en show. Visserligen är vi i Sverige och det är otänkbart att något sådant skulle kunna hända. Men är man en rebell gör man allt som stå i ens makt för att jävlas. Fegt scenmässigt.

Jag gillade visserligen Warner som person, då hans mellansnack var klockrent. "Ge inte knark till barn, såvida ni inte har knullat dem först".

Vad som gjorde mig gladast var att han spelade "Rock ‘n’ Roll Nigger" eftersom det kändes tämligen otänkbart innan han framför den. Många bra låtar, dock inga med riktigt riv i.



Det känns som att jag borde skriva och planera Marilyn Mansons framträdanden. Jag har många ideer på intressanta uppträdanden. Mer blod, våld, sex och lik på scenen tack.

THÅ-STRÖM, TÅ.

Om jag fick spela om partiet, om fick en chans till, om jag fick vrida tillbaks tiden, om de gav mig en ny giv... Fanfanfan det skulle varit du.

Lyssnar på Thåström.

Iglos gravplats

Det var strax efter att höstterminen hade startat. Jag gick i andra klass. Vi hade rast och vi sprang som vanligt runt i skogen och lekte häst. Bland löv och bråten hittade jag en död igelkott. Det lilla aset hade varit död i minst en vecka.

Jag och min kompis skuttade tillbaka till klassrummet med kadavret i högsta hugg tillsammans med svampar och löv. Vi planerade att ge ”Iglo” en värdig gravplats – frökens skrivbordslåda. Innan fröken kom tillbaka från fikapausen smög vi ner igelkotten i översta lådan på hennes skrivbord.

Helgen kom, helgen gick.

Jag minns lukten väldigt väl, vedervärdig. Fröken var ursinnig..

Saltholmen

Idag har jag äntligen fått ha en chillar-dag. Jag har varit igång sedan i onsdags, men idag satte jag stopp för det. Inledde dagen med att svettas som en gris/grek, så jag ringde i ren irritation och väckte Cazandra eftersom jag inte tål att vara den enda på jorden som är irriterad över någonting. Jag var arg på värmen och Cazandra på mig, eftersom väckte henne. Jag tvingade med henne till Saltholmen.

Jag har med andra ord disponerat hela dagen vi havet tillsamman med Caz och Michaela. Därefter tagit mig in till stan och käkat indisk mat. Där har du den, min chillar-dag.

Metaltown

Sådär, nu har jag köpt min biljett till Metaltown. Jag ska dock bara gå på fredagen eftersom jag jobbar hela lördagen. Men jag har lite flyt ändå. Manson spelar inte förens 22.45 på lördag, så jag hinner gå och ställa mig på Götaälvbron och glo på det lilla monstret.

Jag ska gå med Danne, sitta och dricka öl samt kolla på några band på avstånd. Inget röj, det är jag för gammal för. Hehe..

Slipknot
Disturbed
Volbeat
Children Of Bodom
Dead By April

Glad!

Jag blir glad i hjärtat. Väldigt glad!

Nu ska jag ut och schteeeka i solen innan jobbet.

En fundering.

Antag att en macka alltid faller med smöret neråt, och en katt alltid med fötterna först. Vad händer då om man spänner fast en macka med smöret uppåt på en katts rygg?

Foten jag älskar

Här har vi den, foten. Foten alla vill ha. Den vinkar, från ett träd. Jag älskar den. Foten.

Runar ställer alltid upp.

Fan vad Runar är hjärtlig.

Det är faktiskt synd om mig.

Jag är helt utmattad. Fan vad det är synd om mig som arbetar.

Update:
Ligger i min säng och äter Singoalla som smakar röven, varvar med lättsaltde chips (meningslösa att äta eftersom de inte smakar någonting) och kolla på en film som jag verkligen inte vill se. Saw. Fan vad livet är underbart.

Underlägsen sökes!

Jag kollade igenom min bilddagbok. Hittade en rolig sak, jag hade svarat på någon löjlig frågeställning, bland annat på frågan; "Hur ska en drömkille/tjej vara för dig?" "Underlägsen mig, konstintresserad, intelligent, rolig och kunna läsa av mig(så att jag slipper prata känslor)".

Känns som att jag inte har utvecklats någonting på den froten.

Vemod

Vemodet. Det är den där obehagliga känslan som nästan, men bara nästan, gör ont i inombords. Den där känslan man har dagen efter att jag varit lite för berusad, när jag sitter som jag gör nu, hemma och lyssnar Whitesnake. Jag målar och tänker. Jag försöker minnas, få de sista pusselbitarna på plats. Jag vrider och vänder på bitarna, söker efter helheten. Och så kommer den där känslan, vemodet, som skulle kunna vara ångest eller deppighet, men det är det inte. Jag minns, mer ler ändå åt det. Det var igår. Fan vilket midsommar. Fan.

Känner du kanske igen dig i att sitta på bussen till jobbet en regning och grå januarimorgon och du låter dig själv försvinna i musik till den grad att man får tårar i ögonen? Man vet inte varför. Stirrar ut genom fönstret, nästan frenetiskt, på ingenting för att inte folk ska se att man sitter på bussen och nästan gråter. Som om man då skulle bli tvungen att förklara sig för dessa människor, och man vet att de inte skulle förstå.

Jag och Camilla, midsommar 08

Danmark dag 2, bilder.

Vi chillade vid en kyrka..

..och stoppade grässtrån i Maxs käft.

Martin lättrade i ett träd..
Sedan vankades det mat.

Danmark dag 1

Förra helgen lämnade jag och några vänner ett mycket regnigt Göteborg för varmare breddgrader, Fredrikshavn. Vädret var på topp och ölen smakade rätt bra.

På båten tröttnade vi på att sitta inne, så vi gick upp på däck och började sörpla öl. Jag kan inte direkt påminna mig om någon gång en öl suttit fel kl. 9 på morgonen. Synd att det kostar pengar, hade kunnat bli något obligatoriskt på schemat annars.

Efter den tre timmars långa båtturen letade vi upp vårt Hostel. Det var en jävla bedrift. Danskar äter mycket gröt och är förvirrade. De förstod oss, men vi förstod inte dem. "Han kan ringa mig, men jag kan inte ringa honom". Vilket jävla förhållande.

Väl framme och uppackade började vi vandra runt planlöst. Vi kom fram till havet där jag fick beskåda två halvnakna män. Max och Martin var inte fega för att bada.

Tanken slog mig om hur gott liv danskarna lever. De behöver inte gå många meter för att få tag i några öl eller en flarra sprit. Här snackar vi folk som kan spontan dricka. Det kan aldrig vi, såvida vi inte åker in till stan och slänger ut flera hundralappar för att få en lätt bris av snurrighet.
Som ni ser utnyttjade vi danskarnas tillgångar i mataffärerna.

Blåslagen.

Ibland lönar det sig att vara tyst. Leva i total tystnad.

Primaten Johan

Min bror i ett nötskal, som snor sprit från sin syster på det mest primitiva sätt man kan tänka sig.

Förintelsen

Mitt nya hem

Här har ni mitt blivande hem. Observera att taket numera är renoverat.

Sjuk

Nyligen hemkommen från jobbet. Jag är sjuk som ett as. Feber och en fruktansvärd förkylning som gör att jag måste andas genom munnen. Jag hatar när folk andas genom munnen. Det luktar och låter. Skjut mig.

Jag har ett hem!

Igår drabbades jag av panik. Jag insåg att jag ska flytta (närmare skolan) inom de närmaste två månaderna. Jag ska bo ihop med Michaela, och eftersom vi inte hade fixat tak över huvudet var jag tvungen att påpeka det till henne. Jag ringde henne på förmiddagen, väkte henne som vanligt, och bara förstörde hennes morgon. Paniken spred sig till henne med.

Vi ringde runt till diverse husägare i området nära skolan. Det var många som redan hade varit på jackt och tagit de stugor som är närmast skolan. Idag, efter jobbet, ringde jag Michaela för att se om vi fått hyra en av stugorna. Det hade vi!

I augusti kommer jag att flytta till Anneröd, ca 3 km från skolan. Jag kommer att bo ihop med Michaela och två andra tjejer. Vi bor i en sommarstuga. Och vi har bredband!

Besviken

Idag har jag varit och röstat. Känns moget! Är dock besviken på 6 av 10 personer som inte "tyckt till".

Sanslöst värdelöst

a piece of art

Jag var så jävla bajsinödig förut. Så jag gick och skret. Glitter givetvis. För det är det vi brudar skiter - glitter. Mitt är blått och grönt, a piece of art.

Livet tar en ny rikting

Jag har stått vid ett vägskäl i drygt ett år och undrat över hur mitt liv kommer att ta fatting. Igår fick jag ett brev som avgjorde vad jag ska göra härnäst i livet. Jag ska börja på en konstskola.

Att jag har blivit antagen stärker min teori om att man kan göra allt i sista sekunden. Nu vet jag att mina betyg inte är en slump utan ett faktum. Jag är ett genialisktbarn. Jag klarar allt, även om jag bara har en minut på mig.

2008

"Alldeles ENSAM? Bli NYKÄR på E-kontakt.se >>"

SERIÖST! E-kontakt, så 2008.

Det känns värt!

JAG KOM IN PÅ GERLESBORGSSKOLAN! Det ni! Det var värt all ångest, för nu känner jag mig osårbar. Ingen kan knäcka mig!

Nu ska ni få se på konst.

Jag, en langare?

Fick en kommentar, från Daniel givetvis. "Snart kan du gå på systemet åt mig". Tror han JAG ska agera langare? Är inte jag den mest laglydia människa som gått i ett par tofflor? Synd att jag inte äger några tofflor.