Lugnet i huset... förhindrar Jönsson

Jag hade stängt in mig på mitt rum. Väldigt mysigt här inne, vinden slår mot rutan och ljusen fladdrar. Älskar det.

Mitt i lugnet kommer Michaela och knackar på dörren. Hon säger att Jönsson, vår föreläsare i konsthistoria, har dansat balett. Vi skrattar lite. Utbyter lite hat om nya "fyndet". Sedan går hon.

Jag vet att vi kommer att behöva bearbeta detta under natten. Det kommer att föras på tal imorgon när vi cyklar till skolan. Vi kommer att säga någonting i stil med:
"Men seriöst, Jönsson! Tänk dig honom strutta runt! Han ser fan rolig ut nu!"
"Jaa, fyfan. Jönssonjäveln. Det borde vara skottpengar på det! Det kommer inte att bli jättetrevligt att träffa honom nästa gång."
"Det enda man kan tänka på är han i en tight trikå. Fyyyfaaan...!"